Skolverket Inspektion av Atheneskolan

Ladda hem rapporten som Word-dokument »

Inspektion av utbildningen vid den fristående förskoleklassen och grundskolan Atheneskolan i Gotlands kommun.

2005-04-01

Syfte och genomförande

Utbildningen i fristående förskoleklasser och grundskolor står enligt 2 b kap. 8 § respektive 9 kap. 11 § skollagen under tillsyn av Statens skolverk. Skolverket skall också enligt sin instruktion granska kvaliteten i skolväsendet. Med anledning av detta har Skolverket genomfört en inspektion vid Atheneskolan i Visby, Gotlands kommun.

Detta är Skolverkets första inspektion av skolan sedan den startade sin verksamhet höstterminen 2002. Inspektionen har bestått av dokumentstudier samt besök vid skolan den 12–13 oktober 2004. Inspektionen har utförts av Eva Hederström och Christer Wallentin, undervisningsråd respektive expert vid Skolverket.

Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Gotlands kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet.

Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven  för godkännande och rätt till bidrag enligt 2 b kap. respektive 9 kap. skollagen samt 1 kap. och 1 a kap. förordningen om fristående skolor. Inspektionens uppgift är att klargöra om och hur väl en verksamhet fungerar i förhållande till bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Den rättsliga regleringen framgår av bilaga 1.

Besöket har föregåtts av kontakter med skolans rektor för planering. Vid besöket intervjuades rektorn och skolsköterskan samt representanter för elever, föräldrar och lärare. Ett avslutande samtal hölls med rektorn och huvudmannen.

Alla faktauppgifter i rapporten är hämtade ur insänt material eller lämnade av skolledningen om inget annat anges. Skolans huvudman och rektor har givits möjlighet att lämna synpunkter på rapportens faktadel.

2 Allmänna förutsättningar för verksamheten

2.1 Skola

I mars 2001 begärde huvudmannen att få bedriva utbildning i fristående förskoleklass och grundskola med årskurs 1–9. Skolverket godkände ansökan, vad avser grundskolan, den 14 november 2001 (dnr 2001:1183). Skolverket godkände i ett rättelsebeslut denna begäran, vad avser förskoleklass, den 25 februari 2002 (dnr 2001:1183). Godkännandet gäller rätten att bedriva förskoleklass och grundskola från och med läsåret 2002/2003.

2.2 Huvudmannens rättskapacitet

Vid tiden för ansökan om godkännande och bidrag var Gerhard Österlin (enskild firma)  huvudman för Atheneskolan. I maj 2002 övergick huvudmannaskapet till Atheneskolan AB med organisationsnummer 556627-2190. Huvudmannen har sitt säte i Gotlands kommun. Enligt bolagsbeviset skall företaget ”driva grundskola med konstnärlig inriktning, utbildning och undervisning samt därmed förenliga verksamheter”.

Skolan har alltså bytt huvudman sedan den godkändes av Skolverket. Vid byte av huvudman skall huvudmannen göra en ansökan hos Skolverket, vilket inte hade skett vid tidpunkten för Skolverkets besök. I ett senare skede av rapportens handläggning, den 22 februari 2005, inkom huvudmannen med en ansökan om fortsatt rätt till bidrag vid byte av huvudman för fristående skola (dnr 47-2005:567)

2.3 Stabilitet

Ekonomi

Räkenskapsåret den 8 maj 2002–den 30 juni 2003 gav ett överskott före bokslutsdispositioner och skatt på cirka 60 000 kronor. Huvudmannen använder sig av en godkänd revisor.

Budgeten för läsåret 2004/2005 visar intäkter på 12,9 miljoner kronor och kostnader på 12,8 miljoner kronor. Företaget räknar alltså med att intäkter och kostnader i stort sett skall gå jämnt upp.

Elever

Enligt ansökan kommer skolan fullt utbyggd 2005 att ha 20 barn i förskoleklassen och 240 elever i årskurs 1–9, totalt 260 elever. Vid Skolverkets besök var antalet elever 203. Eleverna är indelade i följande tio klasser: F, 1–2, 3–4, 5, 6, 7a, 7o, 8a, 8o och 9.

Det är många elever som står i kö till Atheneskolan. Enligt den aktuella planen skall skolan emellertid ha högst cirka 275 elever, vilket uppnås inom några år. Huvudmannen räknar med att denna omfattning ger en stabil situation såväl när det gäller elever och lärare som ekonomi. En utökning av antalet elever kan bli aktuell, vilket hänger ihop med om skolan kompletteras med en gymnasieutbildning, något som huvudmannen ännu inte har tagit ställning till.

2.4 Principer för intagning

Samtliga elever kommer från Gotlands kommun. När det är flera sökande än platser baseras urvalet på ansökningsdatum. Syskonförtur tillämpas. Rektorn eller VD har alltid ett samtal med en elev som skall börja på Atheneskolan, och elevens vårdnadshavare är med. Syftet med samtalet är ett ömsesidigt informationsutbyte. Rektorn eller VD berättar hur undervisningen är upplagd, hur skolan fungerar med mera. Eleven och dennas vårdnadshavare får ett tillfälle att beskriva sina förväntningar, vilka särskilda önskemål de har och liknande.

2.5 Skolhälsovård

Atheneskolan har en anställd skolsköterska. Under höstterminen arbetar hon en dag per vecka. En utökning av tjänsten till 1,5–2 dagar per vecka diskuteras. Skolsköterskan gör sedvanliga kontroller, vaccineringar med mera. Hon samarbetar med skolläkaren, som anlitas på konsultbasis cirka fyra timmar per månad. Föräldrarna kan när som helst kontakta skolsköterskan för att få en tid hos skolläkaren. Vid några enstaka tillfällen har skolan också anlitat en skolpsykolog.

Skolsköterskan upplever att hon är delaktig i skolans verksamhet. Hon har mycket kontakt med lärarna och deltar ibland i deras möten och i gemensamma personalaktiviteter, till exempel i början av terminen. Hon kan också vara med direkt i undervisningen, vilket skedde senast när hela skolan arbetade med ett hälsoprojekt. Skolsköterskan deltar vid behov även i elevvårdskonferensen.

2.6 Registerkontroll

Vid Skolverkets besök fanns det inte registerutdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister för samtliga anställda. Efter att ha fått information om innebörden av lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg var emellertid rektorn införstådd med att ändra skolans rutiner på denna punkt.

2.7 Avgiftsfri utbildning

Skolan har tagit ut en obligatorisk inskrivningsavgift på 150 kronor i samband med att en elev har antagits. Pengarna har gått till en kassa för eleverna och använts för trivselskapande åtgärder, till exempel i skolans cafeteria. Skolverkets påpekade i samband med inspektionsbesöket att det inte är förenligt med lagstiftningen att ta ut en inskrivningsavgift. Under den fortsatta handläggningen har rektorn meddelat att avgiften inte längre tas ut. Efter denna förändring är utbildningen avgiftsfri.

2.8 Bedömning

Det framkom vid Skolverkets besök att huvudmannaskapet var ett annat än enligt de uppgifter som fanns registrerade hos Skolverket. Skolans huvudman har emellertid därefter lämnat en ansökan om fortsatt rätt till bidrag vid byte av huvudman. Ärendet handläggs i särskild ordning och innefattas inte i denna rapport.

Skolverket bedömer att skolan uppfyller de krav på allmänna förutsättningar som ställs på verksamheten.

Skolverket förutsätter att skolan begär ett registerutdrag av alla som är aktuella att anställas.

3 Utveckling och lärande respektive kunskaper och färdigheter

3.1 Skolans organisation och ledning

Skolan har en rektor som tillsammans med VD äger företaget. De äger hälften var av aktiekapitalet och delar sin tid mellan skolledning och undervisning. Enligt intervjuade elever, lärare och föräldrar är arbetsfördelningen tydlig mellan dem. Skolledarna har ett möte i stort sett varje eftermiddag.

Rektorn har tidigare arbetat som skolledare i det offentliga skolväsendet i kommunen. Han är utbildad idrottslärare vid GIH och har kompletterat sin grundutbildning med en speciallärarutbildning samt en högskoleutbildning i pedagogik, sociologi och engelska. VD har också arbetat som skolledare i det offentliga skolväsendet i kommunen. Hon är utbildad för att undervisa i grundskolan och har kompletterat sin ubildning med en speciallärarutbildning och en rektorsutbildning.

Från och med höstterminen är lärarna indelade i två arbetslag, ett för de yngre barnen (F–5) och ett för de äldre (6–9). I varje arbetslag finns en ledare, och lagen har möte en gång per vecka. Arbetslagsledarna utgör tillsammans med rektorn en ledningsgrupp som träffas regelbundet.

Ett möte för all personal hålls en gång per månad och leds av rektorn.

3.2 Lärarkompetens

Eftersom skolan har vuxit snabbt har många nya lärare behövt anställas. De flesta tjänster har lockat många sökande. Rektorn och VD intervjuar dem som söker en utlyst tjänst och fattar gemensamt beslut i anställningsfrågor.

Lärargruppen är allsidigt sammansatt när det gäller utbildning, ålder och kön. Vid Skolverkets besök hade skolan 19 lärare. Av dessa hade 11 en grundskollärarutbildning, 1 hade en fritidspedagogutbildning, 1 hade en förskollärarutbildning och 2 var utbildade för att undervisa i trä- och metallslöjd respektive i idrott och hälsa. Två lärare hade kompletterat sin grundutbildning med en utbildning till speciallärare. Flertalet lärare har alltså en lärarutbildning och alla tillsvidareanställda lärare har det.

Lärarna är anställda på så kallad semestertjänst med 40 timmars arbetsvecka. Det innebär att alla lärare finns på skolan mellan klockan 07.30 och 16.00. Under denna tid skall de kunna göra allt arbete.

Skolan har deltagit i ett EU-projekt, ett så kallat Mål 3-projekt. Det har bland annat resulterat i att skolan har ett omfattande program för kompetensutveckling som är delfinansierat av EU. Enligt de intervjuade lärarna är programmet bra, men väl ambitiöst. Det finns en risk för att tiden för andra viktiga saker blir lidande, till exempel undervisningsplaneringen, och att sådant arbete måste ske utanför den reglerade arbetstiden.

I början av besöket mötte lärarna upp i aulan där de berättade om sin bakgrund och sitt arbete på skolan. Detta första möte, tillsammans med intrycken från lektionsbesök och intervjuer, visade att det finns en positiv anda bland lärarna.

3.3 Lokaler och utrustning

Atheneskolan har sina lokaler på A7-området i Visby där det tidigare var regemente. Huvuddelen av verksamheten finns i en före detta kasern. De yngre barnen har sin undervisning i en paviljong i närheten. Fritidsverksamheten skall efter årsskiftet flytta in i en nyrenoverad byggnad. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap, naturorienterande ämnen samt slöjd sker på Lövsta. Det är en plats som ligger tolv kilometer utanför Visby, och dit åker eleverna buss. Atheneskolan hyr lokaler av Lövsta Naturbruksgymnasium; en del av dessa kommer inte att behövas när den nyrenoverade byggnaden är färdig.

Enligt skolledarna har lokalfrågorna tagit mycket tid alltsedan skolan startade. Men de intervjuade föräldrarna har inte hört några klagomål från sina barn om lokalerna. Tvärtom är det många elever som tycker att det finns fördelar med att ha undervisning på Lövsta: miljön är annorlunda och lunchen är god. Skolverkets intervjuer med elever bekräftade att eleverna inte tycker att det gör någonting att en del av undervisningen är förlagd till Lövsta.

3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer

Atheneskolan följer Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de nationella kursplanerna. Arbetet med att anpassa de nationella kursplanerna till de lokala förhållandena pågår. Vid Skolverkets besök fanns det lokalt utarbetade mål för svenska F–2 (delvis), årskurs 3, årskurs 4 och årskurs 5; matematik årskurs 4 och årskurs 5; engelska årskurs 3–4 och årskurs 5.

Intervjuerna visade att lärarna lyfter fram målen och att eleverna är medvetna om dem. Rektorn betonade emellertid att det finns olika vägar att nå målen.

Atheneskolans timplan för årskurs 1–9 omfattar 6 665 timmar, det vill säga lika mycket som timplanen för det offentliga skolväsendet. Undervisningen i profilämnena dans och fäktning, liksom spanska, ligger inom skolans val, totalt 600 timmar.

Regelbundna läxor förekommer i engelska och spanska. I övrigt anpassar lärarna läxorna till vad varje elev behöver.

Skolan informerar föräldrar och elever om rätten att få undervisning i ett annat modersmål än svenska. Det finns elever som har modersmålsundervisning i arabiska, engelska och tyska. I vissa fall har undervisningen ordnats genom ett samarbete med kommunala skolor.

Förskoleklassen ses som en naturlig del av skolan. Vid tematiska studier som berör hela skolan deltar också förskoleklassen. Skolans kursplan i svenska omfattar även verksamheten i förskoleklassen och utvecklingssamtal genomförs liksom i grundskolan två gånger per läsår. Verksamheten i förskoleklassen bedrivs växelvis mellan skolförberedande arbete och lek.

3.5 Skolans resultat och betygssättning

Atheneskolan har Skolverkets medgivande att anordna prövning och utfärda betyg. Av de 21 elever som gick ut nian i juni 2004 var alla elever utom en godkänd i samtliga ämnen.

Gotlands kommun upprättar en gemensam betygsstatistik för årskurs 8 och 9. Kommunen gör också elevenkäter och sammanställer resultatet av de nationella proven. I betygsstatistiken för våren 2004, liksom i elevenkäten vid samma tid, ligger Atheneskolans elever något över genomsnittet för kommunens skolor.

De intervjuade lärarna betonade att betygsättningen inte bara skall grundas på skriftliga prov. Annat underlag används också, till exempel hur eleverna redovisar projekt och andra större uppgifter. Så kallad portföljutvärdering kommer att införas.

Ingen av de intervjuade föräldrarna är orolig för att eleverna på Atheneskolan skulle lära sig mindre än elever på andra skolor. De anser att den ordning och reda som råder, och den närhet som finns mellan elever och lärare, snarare gör att eleverna lär sig mer än i andra skolor.

Rektorn menar att ämnen som fäktning och dans bidrar till en positiv utveckling av elevernas sätt att vara och att förhålla sig till andra människor. För honom är alla kunskapsformer viktiga, men förståelse och förtrogenhet kommer i första rummet. Detta syns inte i hur betygskriterierna i dag är formulerade av skolan, men han anser att det borde vara möjligt att uttrycka det tydligare.

3.6 Bedömning

Skolverket bedömer att utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla. Vidare bedömer Skolverket att utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och är en god grund för elevernas fortsatta skolgång.

4 Allmänna mål och värdegrund

4.1 Skolans mål och värdegrund

Atheneskolans vision för eleverna är att skapa ”självständiga, kreativa och frimodiga människor”. Konstarterna ses som en grund för ett livslångt lärande, och samarbete med föreningar, kulturinstitutioner och företag i närsamhället är viktigt. Skolans profilämnen är spanska, fäktning och dans.

Rektorn menar att det är viktigt ”hur vi möter varandra”. Det gäller att alltid bete sig på ett vänligt sätt i kontakten med andra människor. Han anser att åttornas och niornas beteende visar att skolan når sitt mål.

4.2 Skolans arbete mot kränkande behandling och för jämställdhet

I Atheneskolan skall det alltid råda en trygg och god stämning. I familjekontraktet står det: ”Det är en självklarhet att ingen skall bli utsatt för tråkiga saker som mobbning eller ens något enstaka elakt tilltag. Det innebär att ingen någonsin får bete sig illa mot någon elev, någon kamrat eller mot någon personal. Nolltolerans tillämpas.”

Alla elever får en social och emotionell träning, bland annat genom att använda läromedlet ”Livsviktigt”. Temaarbete med hälsofrågor bidrar till ett gott klimat, liksom övningar i enkel massageteknik.

På Atheneskolan finns det en handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling. De intervjuade föräldrarna ansåg att lärarna och rektorn direkt tar itu med mobbning. Några av dem kunde ge konkreta exempel på när det hade skett. De intervjuade lärarna och eleverna hade samma uppfattning: Skolan förebygger mobbning och andra former av kränkande behandling. Om en elev skulle bli utsatt för någonting sådant, ingriper personalen resolut.

4.3 Elevernas ansvar och inflytande

Varje elev får en individuell studieplan. Planen upprättas i utvecklingssamtalen som hålls en gång per termin. Eleverna och vårdnadshavarna är alltid med.

Det finns två elevråd, ett för de yngre eleverna och ett för de äldre. Lilla och Stora elevrådet sammanträder några gånger per termin. Elevrepresentanterna utses i klassråden.

Intrycket av intervjun med eleverna var att de är väl insatta i det mesta som rör skolan, inte bara sin egen studiesituation och förhållandena i den egna klassen. De vet vad som är på gång och de känner till skolledningens motiv till de beslut som fattas.

4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen

Undervisningen utgår från läroplanen och de nationella kursplanerna. Läromedel av olika slag står till elevernas förfogande. Eleverna har tillgång till datorer i de flesta klassrum och kan söka information på internet. Skolan har inget eget bibliotek, men eleverna besöker biblioteken i Visby, bland annat Almedalsbiblioteket som är Gotlands stads- och högskolebibliotek.

4.5 Elever i behov av särskilt stöd

Skolan har upprättat åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd, cirka 20 elever. Ett åtgärdsprogram är resultatet av ett möte i elevvårdskonferensen. Då deltar alltid eleven, studiehandledaren, vårdnadshavaren, rektorn och eventuellt skolsköterskan eller skolläkaren. Eleven kan få extra undervisning, specialpedagogiskt stöd med mera. På skolan finns en specialpedagog som hjälper elever i behov av särskilt stöd.

4.6 Skolans kontakter med hem, samhälle och arbetsliv

När en elev skall börja på Atheneskolan träffas en överenskommelse mellan skolan, eleven och vårdnadshavaren. Skolan preciserar vad den erbjuder och ger utrymme för önskemål från eleven och vårdnadshavaren, till exempel att eleven skall få utveckla ett visst intresse eller en särskild talang.

Det kom fram under samtalet med en grupp föräldrar att skolan har förväntningar på föräldrarna och uppmuntrar dem att ha en nära kontakt med skolan. Föräldrarna anser att skolledarna och lärarna är lyhörda för förslag och synpunkter. Det har tidvis varit svårt att få kontakt med skolan per telefon, men detta har blivit bättre.

Föräldramöten ordnas vanligen en gång per termin. Trots att många föräldrar har en lång resväg brukar uppslutningen vara god. Så kallade skolråd hålls emellanåt. Då bjuder skolledningen in föräldrarepresentanter för samtliga klasser. Under vårterminen 2004 var det två sådana möten. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin.

Eleverna får kontakt med samhället och arbetslivet genom bland annat studiebesök och praktisk arbetslivsorientering. Det förekommer också att skolan besöks av inbjudna gäster från föreningar, organisationer och myndigheter. Att skolans lokaler finns i samma byggnad som skatteverket och kronofogdemyndigheten, och i nära anslutning till Radio Gotland, innebär att eleverna är vana vid att röra sig bland vuxna, yrkesarbetande människor.

4.7 Bedömning

Skolverket bedömer att utbildningen uppfyller kraven på att den skall motsvara grundskolans allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.

5 Skolans kvalitetsarbete

5.1  Skolans arbete med kvalitetsfrågor

Atheneskolan sammanställer kontinuerligt elevernas resultat på nationella prov och en jämförelse sker med andra skolor. Undervisningen utvärderas muntligt och skriftligt. Personalens synpunkter och förslag fångas upp i en enkät.

5.2 Skolans kvalitetsredovisning

Verksamhetsberättelsen för Atheneskolan läsåret 2003–2004 redovisar flera viktiga aspekter som rör mål, måluppfyllelse och åtgärder för att rätta till brister. Detsamma gäller sammanställningen av den personalenkät som gjordes i juni 2004 och kommentarerna till den.

Ett genomgående drag i skolledningens och personalens arbete är att granska verksamheten ur ett kvalitetsperspektiv och att utveckla den i linje med både de nationella målen och skolans egna mål.

5.3 Bedömning

Skolverket bedömer att Atheneskolan visserligen saknar ett dokument med titeln ”Kvalitetsredovisning”, men att innehållet i skolans verksamhetsberättelse tillgodoser de krav som ställs på en kvalitetsredovisning i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Atheneskolan bör se till att det framgår av dokumentet ”Verksamhetsberättelse” att det även utgör skolans kvalitetsredovisning.

Bilaga Rättslig reglering

Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen.
I 7 § anges vad som krävs för godkännande:

Utbildningen ”skall godkännas, om

1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och
2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.”

Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om:

1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan,
2. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning.”

Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen.
I 2 § anges vad som krävs för godkännande:

    ”En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan (…) skall förmedla, skall godkännas, om

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,
(...)
5. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
6. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.”

Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor.

Enligt 1 kap. 2 a § skollagen skall skolan på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vidare finns en hänvisning till bestämmelserna i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) om skyldigheten att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd.

Enligt 3 kap. 14 § skollagen skall huvudmannen för en fristående skola anmäla till hemkommun om en skolpliktig elev är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak.

Enligt 9 kap. 16 b § skollagen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen om behörighet och anställningsvillkor även för fristående grundskolor och särskolor.

Enligt 14 kap. 7 a § skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet.

Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.